Centerpartiets politik

Framtiden kräver snabba och miljövänliga kommunikationer. Järnvägen spelar en betydelsefull roll för miljö och tillväxt genom möjligheterna till långväga transporter, arbetspendling och kapaciteten att frakta mer gods. På sikt ska järnvägstrafiken ersätta stora delar av inrikesflyget och vägtransporten.

Samtidigt som klimatförändringarna kräver att vi släpper ut allt mindre koldioxid kräver den moderna ekonomin att vi är rörliga. Järnvägstrafiken är en stor del av lösningen på den målkonflikten. Centerpartiet vill satsa rejält på underhåll och utbyggnad av järnvägsnätet så att fler företag och privatpersoner vill och kan nyttja tåget.

På godstrafikens område har Sverige sedan 1996 haft en situation med fri konkurrens vilket gett effektivare transporter och bättre priser för transportköparna. Idag går ca en fjärdedel av de svenska godstransporterna på räls. Den andelen bör bli betydligt högre. Det råder ingen tvekan om att konkurrensen har påverkat mängden gods på järnväg i positiv riktning. Därför öppnar vi också upp för mer konkurrens av persontrafiken på järnväg. Syftet är att stimulera utvecklingen av en järnvägstrafik som i högre grad tillgodoser resenärernas önskemål. Med fler tågoperatörer ökar konkurrensen om gods och resenärer.

Eftersom rörligheten av både varor och människor ökar i Europa är det också viktigt att verka för ökad samordning av de olika nationella järnvägssystemen inom EU. Idag har de europeiska länderna olika regler, elsystem, spårvidder och språkkrav. Det kostar tid och pengar och leder till att andelen väg- och flygtransporter fortsätter att konkurrera ut järnvägstrafiken. Centerpartiet anser därför att Sverige ska verka för ett gemensamt europeiskt järnvägssystem.

Det tar för lång tid att fatta beslut om infrastruktursatsning. Nuvarande planeringssystem innebär att det krävs nära fyra år av utrednings- och förankringsarbete innan regeringen kan fatta beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska genomföras. Den tiden måste förkortas för att utbyggnaden av järnväg ska kunna gå snabbare. Därför jobbar Centerpartiet för ett nytt planeringssystem som är mer flexibelt så att åtgärder kräver mindre omfattande underlagsmaterial.

Centerpartiet har tillsammans med Alliansen:

• beslutat att genomföra en historiskt stor satsning med 64 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar mellan 2010-2021.
• upphävt SJ:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund.
• beslutat att införa tidsberoende banavgifter så att fler tåg kommer att köra över hela dygnet.
• beslutat att flera stora satsningar på kollektiv spårtrafik pågår eller planeras, t.ex. Citybanan, upprustning av Nynäshamnsbanan, utbyggnad av Mälarbanan, Tvärbanan och Roslagsbanan.
• beslutat att ta fram förslag till ett nytt planeringssystem för att snabba på byggandet av infrastruktur.

Centerpartiet vill:

• att det satsas större resurser på bättre underhåll och nybyggnation inom järnvägssektorn.
• att det vid underhåll och uppstart av nya järnvägsprojekt tas stor hänsyn till miljön.
• verka för ett bättre samarbete mellan näringslivet och Trafikverket.
• verka aktivt för en harmonisering av den europeiska järnvägen.
• göra järnvägstrafiken så attraktiv att mer av den långväga godstrafiken söker sig över från väg till järnväg.

Vanliga frågor och svar:

1. Varför är det bra med konkurrenssättning av SJ?

Med fler tågoperatörer ökar konkurrensen om gods och resenärer vilket bidrar till effektivare resursutnyttjande, vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet. Detta har vi sett på många marknader som öppnats upp. Ett exempel är den spårbundna godstrafiken som i Sverige sedan 1996 haft en situation med fri konkurrens vilket gett effektivare transporter och bättre priser för transportköparna.

2. Hur ska järnvägsinvesteringarna finansieras?

Som huvudregel bör järnvägsinvesteringar finansieras med statliga anslag. Då förbättras överskådligheten i statsbudgeten och de folkvaldas möjligheter till helhetssyn. Vi ser också positivt på att fler former av finansiering används med medel från bl.a. näringsliv, kommuner och regioner. Självklart är det de människor och beslutsfattare som bor och verkar i respektive region som också vet bäst vad som bör prioriteras. Att lämna bidrag till statlig infrastruktur är en frivillig uppgift för kommuner och landsting och ändrar inte på den grundläggande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.

3. Hur skall framtida tågkaos som Sverige upplevde vintern 2009/10 undvikas?

Se till så att underhållssidan för järnvägsnätet inte lider brist på resurser genom att satsa stort på drift- och underhåll. Sverige är ett vinterland och våra tåg och spår ska klara snö och kyla. Resenärerna ska dessutom ha rätt att få snabb och relevant information vid tågstörningar. Bl.a. måste samordningen mellan Trafikverket och tågaktörerna bli bättre.

4. Bör Sverige satsa på höghastighetsbanor?

Ja. Att bygga banor för höghastighetståg skulle bli en av de största infrastruktursatsningarna någonsin i Sverige. Samtidigt finns stora behov i den nuvarande järnvägsinfrastrukturen. Behov och åtgärder som skulle ge stora vinster i närtid för både samhällsekonomi och miljö. Vi vet idag inte exakt vad höghastighetsbanor skulle kosta, var det är möjligt att dra spåren och hur satsningen skulle kunna betalas. Innan vi fattar beslut måste vi få svar på dessa frågor. Att först fatta beslut och sedan ta reda på vad det kostar är inte en ansvarsfull politik.