Centerpartiets politik

Den viktigaste bostadsfrågan är att bygga bort bostadsbristen och erbjuda ändamålsenliga bostäder i hela landet som passar alla plånböcker. För detta krävs en bostadsmarknad i balans där utbudet kan möta efterfrågan och en bygg- och fastighetsbransch som bygger även billigare bostäder. Detta får vi bl.a. genom sänkta skatter på byggande, förenklade och robusta regelverk och mer konkurrens i byggsektorn.

Svensk bostadspolitik har länge byggt på omfattande statlig styrning och reglering. Att återinföra statliga investeringsbidrag och subventioner är en dålig lösning. Konsekvensen blir att konkurrensen fungerar dåligt och att vi får en utbredd svarthandel och andrahandsmarknad med stigande boendekostnader och växande bostadsköer. Vi tror istället på robusta och långsiktiga regelverk för mer och billigare byggande.

Centerpartiet vill inte införa rena marknadshyror. Men genom större möjligheter att välja till och bort kan hyresgästerna lättare påverka hyror och boendestandard så att de utgår mer från den boendes preferenser och önskemål.

Konkurrensen inom byggbranschen måste öka. Därför bör exempelvis Konkurrensverket få utökade befogenheter att komma åt karteller och annan konkurrenshämmande verksamhet. Det krävs också fler företagare och mer konkurrens i byggbranschen för att höja den låga produktivitetsutvecklingen. Ett sätt att komma till rätta med problemet är att utbilda fler företagare i branschen. Tillsammans med en ökad internationell konkurrens inom tjänstesektorn kan vi få fart på utvecklingen.

Det råder en obalans mellan upplåtelseformerna på den svenska bostadsmarknaden, bl.a. gällande skatter. Därför vill Centerpartiet ha en heltäckande, parlamentarisk utredning om boendeskatter där målet skall vara att skapa likvärdiga skattevillkor mellan upplåtelseformerna så långt detta är möjligt.

 

Centerpartiet har tillsammans med Allians för Sverige:

• reformerat hyressättningsreglerna för att höja intresset för att investera i och förvalta hyresrätter. Kommunala bostadsbolag och privata hyresvärdar ska få konkurrera på lika villkor samtidigt som hyressättningen reformeras med bibehållet skydd för hyresgästerna.
• infört en ny boendeform, ägarlägenheter, för att skapa en mångfald på bostadsmarknaden där fler kan välja hur de vill bo och anpassa sitt boende efter behov.
• infört ett stödsystem med hyresgarantier riktat till personer med svårighet att etablera sig på bostadsmarkanden
• gett energimyndigheten uppdrag att ta fram verktyg för bättre individuell mätning av värme och vatten.
• infört en statlig lånegaranti om 100 000 kr för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostäder.
• förenklat Plan- och Bygglagen (PBL). Bl.a. har storleken på friggebodarena som får byggas utan tillstånd höjts till 15 kvm.
• tagit bort stopplagen som krävde tillstånd från länsstyrelsen vid ombildande av hyresrätter till bostadsrätter.

 

Centerpartiet vill:

• bygga mer på höjden i befolkningstäta områden, för att spara åkermark, grönområden och att minska transportbehoven.
• att fler hyresrätter byggs, genom att alla boendeformer blir lönsamma att bygga och förvalta. Det kan ske genom exempelvis lägre skatter och enklare regler.
• göra det attraktivare att bo i segregerade förorter genom lägre hyreskostnader.
• införa individuell mätning av värme och varmvatten i flerbostadshus.
• ha en heltäckande, parlamentarisk utredning om boendeskatter där målet skall vara att skapa likvärdiga skattevillkor mellan upplåtelseformerna så långt detta är möjligt.

 

Vanliga frågor och svar om Centerpartiets bostadspolitik

 

1. Behövs ett nybyggnadsstöd till hyreshus? Hur bör det i så fall utformas?

Nej. Att återinföra statliga investeringsbidrag och subventioner är en dålig lösning för att åtgärda bristen på hyreslägenheter. Sådana ingripanden har historiskt visat sig vara prisdrivande och ineffektiva och inte löst det huvudsakliga problemet med en bostadsmarknad i obalans.

2. Behövs ett ombyggnadsstöd (bidrag/rotavdrag/skattefria underhållsfonder eller annat) till hyreshus? Hur bör det i så fall utformas?

Riktade ekonomiska stöd till klimatåtgärder bör inte uteslutas. Viktigast är dock att kunskapen höjs hos både fastighetsägare och byggbransch om att energieffektiviseringsåtgärder är direkt lönsamma. De politiska styrmedlen, exempelvis energiskatt och koldioxidskatt, ska hållas på sådana nivåer att energibesparande investeringar blir än mer lönsamma.

3. Är det nya hyressättningssystemet bra? Bör något ändras?

Centerpartiet står bakom regeringens proposition om reformerade hyressättningsregler för att höja intresset för att investera i och förvalta hyresrätter. Vi är också nöjda med att fastighetsmarknadens parter är överens om att de nya villkoren gynnar fler hyresrätter.

4. Bör fler eller färre hyresrätter ombildas till bostadsrätter? Varför?

Hyresrätten är viktig och vi ser framförallt i storstadsområdena att köerna till hyresrätterna är på tok för långa. Det är därför bra att det nya hyressättningssystemet minskar incitamentet att ombilda hyresrätter till bostadsrätter och även gynnar fastighetsbranschen att investera och förvalta hyresrätter. Politikens uppgift är dock främst att skapa likvärdiga förutsättningar mellan olika boendeformer, inte bestämma exakt hur många hyresrätter eller bostadsrätter som skall få finnas.

5. Är det bra att allmännyttan ska vara affärsmässig och gå med vinst?

Ja. Med de nya reglerna förhindrar vi osund konkurrens i och med att de kommunala bostadsbolagen måste verka på samma villkor som de privata. Förändringen skapar därmed en framtidstro hos dem som vill investera och förvalta pengar i hyresmarknaden.

6. Är villkoren rättvisa mellan de olika upplåtelseformerna? Bör något förändras?

Det råder en obalans mellan upplåtelseformerna på den svenska bostadsmarknaden, bl.a. gällande skatter. Därför vill Centerpartiet ha en heltäckande, parlamentarisk utredning om boendeskatter där målet skall vara att skapa likvärdiga skattevillkor mellan upplåtelseformerna så långt detta är möjligt.

7. Är boendesegregation ett problem i Sverige? Bör något göras?

Ja. När de mest resurssvaga hänvisas till dåliga boendemiljöer som gör att deras livschanser försvåras blir boendesegregationen ett problem, både för de boende och samhället i stort. En lösning är att tillåta och skapa flera olika upplåtelseformer för att öka bredden i befolkningsunderlaget. Inte minst gäller detta i utsatta områden där många bostäder behöver lyftas och därmed locka fler.

8. Är byggkostnaderna rimliga i Sverige? Behövs eventuella åtgärder?

Produktionskostnaderna behöver sänkas. Detta kan ske genom att dels öka konkurrensen i svensk byggsektor, dels genom att genomlysa ”byggkedjan”, dels genom att uppmuntra till mer industriellt byggande.

9. Bör energikraven på hyreshus förändras på något sätt? Behövs en statlig stimulans?

Det är nödvändigt att ständigt se över energibesparande åtgärder för fastigheter, inte minst vid nybyggnationer och renoveringar. Riktade statliga stöd till klimatåtgärder bör därför inte uteslutas. Viktigast är dock (återigen) att kunskapen höjs hos både fastighetsägare och byggbransch om att energieffektiviseringsåtgärder är direkt lönsamma.

10. Bör det införas lagkrav på kommunala bostadsförmedlingar?

Nej. Att tvinga kommuner till att ha bostadsförmedlingar skapar inte fler bostäder. Det bör även fortsättningsvis vara en frivillig kommunal angelägenhet.